  |
Adress: Prästgårdsgränd 10 465 55 Bohus-Malmön Tel: 0523-35950 E-post: bengt.gl.hedberg@telia.com |
|
Vad har du varit med om?
Om rädsla, utsatthet, skam och skamlöshet.
Under mitt yrkesverksamma liv som psykoterapeut har det varit intressant, viktigt och värdefullt att
ständigt läsa såväl skönlittertur som facklitteratur och därmed berika mitt kunnande genom att reflektera över texter om människans utveckling. Ju mer man tycker sig veta ju mer förstår man att man inte vet. Ytan mot det okända ökar hela tiden.
När jag fyllde 70 år, började jag skriva ner mina funderingar, reflektioner och tankar kring det arbete jag bedrivit och den litteratur jag tagit del av. Jag har efterhand blivit alltmer intresserad av skammens dynamik. Detta intresse innebar också en successiv förskjutning mot anknytningsteorin och affektteorin. Det slog mig då hur intimt dessa till synes olika teorier är sammanvävda med varandra. Efterhand som jag skrev de olika kapitlen i boken förstärktes denna iakttagelse. Det blev därför naturligt att bokens titel blev. Vad har du varit med om? Om rädsla, utsatthet, skam och skamlöshet. I boken kunde dessa teman sammanföra olika skönlitterära texter med anknytnings- och affektteorin. Det kanske skulle ha varit naturligt att referera till skeenden kring dessa teman som bearbetats i psykoterapin. Mitt val blev, att låta det materialet förbli i det psykoterapeutiska rummet. Men hur skulle jag kunna förtydliga och illustrera de teoretiska tankegångarna på ett intressant sätt? Jag valde att utgå från två kända personers berättelse – Marilyn Monroe och Franz Kafka. Joyce Carol Oates hade skrivit en fiktiv roman, ”Blonde” om Marilyn Monroe, som jag fann mycket trovärdig och Franz Kafka hade skrivit boken: ”Brevet till fadern”. I båda dessa böcker framkommer mycket om skammens problematik. Det blev en spännande resa in i dessa böcker och med anknytnings- och affektteoretiska utgångspunkter beskriva hur skam och skamlöshet kom att påverka deras livsutveckling.
För att pröva teoriernas giltighet blev det också intressant för mig att reflektera kring Anders Behring Breivik och hans handlande i Oslo och på Utöya den 22/7 2011 – ett intresse som ytterligare stimulerades av Karl Ove Knausgårds artikel i DN precis ett år senare. Under hösten 2012 läste jag också en bok av Aage Storm Borchgrevink ”En norsk tragedie” och fick ytterligare stöd för mina hypoteser. När jag skriver detta idag, dec 2013, efter att också ha läst Åsne Seierstads bok "En av oss", är jag mer förvissad om, att Anders Behring Breiviks utsatta uppväxtförhållanden på ett mycket påtagligt sätt format hans personlighet. Vid de successiva exkluderanden som han kom att uppleva genom de fortsatta barndoms- och ungdomsåren samt de tidiga vuxenåren förstärktes hans vanmaktskänslor i allt högre grad och antog omnipotenta kompensatoriska föreställningar, vars konsekvenser blev ödesdigra för de dödades familjer och vänner och för de överlevande själva och deras familjer och vänner.
Jag föreläser gärna om min bok, som förutom ett visst fokus på skamproblematik också tar upp den psykiska ohälsan i ett bredare perspektiv. Hur skall man förstå, att den pyskiska ohälsan blir alltmer vanlig? Boken kan vara lämplig att tala om I olika utbildningar inom det utvecklingspsykologiska fältet, men också i mer allmänna sammanhang, där man vill förstå mer om den psykiska ohälsan över huvud taget.
Boken går att beställa på Recito Förlag AB Liten upplaga, på Bokus eller på Adlibris. Boken har nyligen kommit ut i en andra tryckning. Vill du veta mer om boken, anordna en föreläsning eller något annat, kan du använda meddelanderutan under fliken Kontakt. En recension har gjorts av Philip Hwang, professor i psykologi.
